Att känna sig hemma
Bjuder på en bild från maj förra året.
För några månader sedan ville jag inget annat än att flytta in till stan. Ville bort från villan jag bor i för att flytta med familjen till en lägenhet i stan. Var trött på villalivet. Trött på att ha bott i samma hus i 16 år. Trött på området, människorna och gud vet vad. Men under de senaste veckorna har jag bara känt: nej. Nej!! Jag vill absolut inte flytta?! Inte på länge i alla fall. Jag trivs så jäkla bra här i lilla Enebyberg. Lagom avstånd in till stan. Riktigt lugnt område och jag känner mig trygg. Jag känner mig trygg på ett helt annat sätt här än vad jag gör när jag går genom stan. Vet ju vilka som bor här, var gamla barndomskompisar bor och jag kan området utantill. Fan vad mysigt det är alltså. Även om jag typ inte längre har kontakt med någon som bor i Eneyberg (förutom Disa då heh) så känner jag mig ändå hemma här. Jag vill inte flytta, inte nu. För jag kan inte få det bättre. Känner mig hemma här!
Kommentarer
Trackback
