Känns så jäkla läskigt att ha en sån här stor bild på mig själv här på bloggen. Tänkt på att jag nästan aldrig lägger ut bilder på mitt ansikte längre. Så här får ni en! Kan förövrigt berätta att jag hade värsta selfie stunden nyss. Ni vet när man känner sig så jävla snygg och tar massa bilder för att passa på. Tar nästan aldrig selfies men när jag väl gör det så är går jag all in. Hur som helst.. Idag så slutade den enda killen i es14b. Jag visste att den här dagen skulle komma. Jag menar ensam kille med bara massa estettjejer. Hatar att säga hejdå till folk som man aldrig mer kommer träffa. Jag hatar det. Känns så sorgligt även fast jag och han inte var så jättenära. Har svårt att släppa personer och minnen.. Kanske därför jag grät som en bebis när jag slutade friberga? Jag grät som inihelvette. Tre skitår och jag grät när det äntligen var över? Känner nu att jag börjar bli lite tårögd. Tanken att aldrig mer gå i fribergas korridorer, aldrig mer träffa lärarna, öppna mitt skåp 432 i hela mitt liv. Den känslan gör mig gråtfärdig. Klarar inte av att "aldrig mer göra" vissa saker som jag har gjort så länge. När jag tänker på studenten så börjar jag nästan gråta. Hur ska jag klara den dagen om 2,5 år? Ännu värre när min crush tar studenten om 1,5 år haha. Aja nu ska jag sluta skriva det blir för långt och för känslosamt.