Jag saknar det här. Kan inte förklara. Ibland tänker jag lixom "vafan har jag gjort!! Varför slutade jag på konståkning?!?!". Flera anledningar till det. Dels var mina föräldrar inte så "sportföräldrar", de förstod inte riktigt hur viktigt det var. Eller de tyckte det var roligt att jag gick på en sport men de skulle aldrig inte vara aktiva i klubben. Dessutom var jag inte tillräckligt duktig för att byta grupp. Jag var så avundsjuk på den bättre gruppen som var inne i 11an eller 10an (kommer ej ihåg) där föräldrarna inte fick gå in. Shit alltså! Ville så gärna vara så bra på konståkning som de var. Och ville bli vänner med dem för de verkade ha så himla kul ihop innan och efter träningarna. Men det blev aldrig så för var inte tillräckligt målmedveten. Dessutom gick jag på konståkning för att det var kul att gå där med Julia. Det var nästan tråkigt annars för jag kände mig så ensam då.