omg
Hittade min gamla dagbok från typ förra året. Så stog det en dikt där som jag hade skrivit (XD):
Står ensam mitt i den blommiga ängen ser jag ett ljus. Jag går fram till ljuset och tittar på det. Ljuset blir större och starkare och det blir som en lång tunnel. Tillslut när jag är framme ut ur tunneln så väntar mina gamla släktingar som hade gått bort, då förstod jag.
Asså jag vet inte varför jag skriver den här dikten här på bloggen? Värsta dödsdikten, nejmen förut så var jag ofta ledsen och så när jag gick i fucking bra.
Kommentarer
Postat av: Kaija
Skriver du alltid dagbok?
Varför kände du dig inge bra när du kom från skolan?
Är det bra nu??
Trackback